Karantän.

Jag har legat i dvala.
Hela gårdagen gick åt till att sova.
På riktigt tror jag att jag sov nästan hela dygnet, vilket iof är bra när man är sjuk.
Det sägs att det är den bästa medicinen, and I belive!
Termometern visade nästan 39c, jag var off the hook.

Vaknade 8 imorse, gick upp, men gick och la mig efter en kvart igen.
Halv 12 öppnade jag mina blå.. dock utan att kunna prata.
Min gom gör galet ont.
Speciellt på morgonen när man vaknar.

En kopp Té och en vitamin brus senare började det arta sig, och jag kan nu prata, även om det tar emot.


Min älskade karl har fått dille på att baka.
Igår kväll baka han kaka med nått klet på, och han ska tydligen göra en till här nu.
Jag skulle uppskatta om det var två olika kakor, men icke.
Det ska bli samma kaka och jag har en känsla av att jag måste hjälpa till i bästa mån!

Tycker det är rätt sött att min karl gillar att baka och pyssla med sina garderobs blommor.
Har föreslagit att han ska gå på blomkurs med Evert, men han nekar.
Jag tror det kommer, i sinom tid!

Sandris; Krisbrus tabletterna jag en gång i tiden fick av dig var bland det äckligaste jag smakat.
Tanken var dock fin!;)


Idag blir alltså ännu en dag i karantän, i hopp om att morgondagen känns piggare och kryare!

Tror jag ska testa mig på att dra på en kanna kaffe!


Arrive!