Det känns som att det mesta går emot mig nu.
Jag är inte alls med på noterna och vill ingenting annat än att allting vänder.

Nyss.

Går likssom runt med orolighets känslor och får hjärtsnurr då och då.
Det är inte kul längre.
Nu får det ge med sig..

Efter att jag kuggade min uppkörning, har likssom det mesta gått utför.
Och jag tycker att hur och vad jag än syndat med/för, så borde straffen jag får likssom vara klara nu?

Men det återstår väll att se.
Händer det en sak, ska det hända mer och mer.

Men efter regn kommer väll solsken sägs det?


Jag har varit helt tjåkad i näsan hela dagen.
Ingen vidare hit för en gammal nässpraysberoende tjej, som frestas att ta ett sprut så fort näsan tjocknar igen.
Men jag står emot mina vänner.
Försöker att hålla mig stark!


Gårdagen spenderades på sjukan, sen hem till min Acke och sen hem till grabbarna och kolla när ärta sågade ner ett träd ( väldigt duktigt gjort faktiskt! ) och vi avrundade det hela med filmkväll.

Idag har jag bara legat raklång med näsan uppåtvinklad, kollat bygget och löst kryss.
Ja, jag tycker det är kul.


Helgen blir lugn och sansad så vitt jag vet.
Ska ha några vita månader så att min kropp får vila i lugn och ro.
På tisdag är sista läkarbesöket, sen hoppas vi på att allt börjar gå min väg.
( det får iof gärna börja gå min väg redan nu.. )


TACK mamma och pappa för de fina blommorna ni skickat hem!
Det uppskattas! Kärlek till Er!



Nej ni.
Livet ska inte alltid vara lätt..



Sandris: Du är en väldigt dålig fisk-ägare.